Cleantechinvesteringarna når all time high men investerare satsar möjligen inte på alla de rätta områdena för att nå klimatmål
PRESSMEDDELANDE Stockholm den 22 mars 2022
Ett skifte har skett i vilka områden som får de flesta investeringarna. Transport- och logistiksektorn dominerar scenen 2021 med en 82% ökning i investerade belopp och är nu uppe i 16% av alla affärer. Denna sektor spelar stor roll för att komma ner i låga klimatutsläpp. E-mobilitet är en hype som ibland får investeringar på bekostnad av andra teknologier som ger högre impact.
I Cleantech Scandinavias rapport för Norden och Baltikum så är investeringarna uppe i en all-time-high. Frågan som går att ställa är om investeringarna riktas åt rätt håll i alla lägen.
Översikt De 5 segment som fick de flesta affärerna var Transport och logistik, Jordbruk, Tillverkning och industri, avancerade material och energigenerering. Detta är ett klart skifte mot 2020 då återvinning och avfallssegmentet fick flest affärer. Detta segment var det enda som minskade år 2021.
Transport och logistik dominerade investeringarna detta år. 636 miljoner € investerades här och är det tredje största segmentet efter energi och energilagring. Beloppet innebar en ökning med 987% sedan 2020. 75% av detta kapital gick till micromobilitet. Flyg och shipping som också är ett viktigt område fick endast 72 miljoner €.
Jordbruk minskade, i en motsatt trend än den globala, sedan 2020. Detta till trots de stora volymerna där världens matsystem behöver en stor omvandling. 1/3 av de globala klimatutsläppen kommer härifrån. De 300 miljoner € investerade i jordbruket stod för endast 5% av de totala 6 459 M € i Norden, mot 16% 2020.
Tillverkning och industri 525 miljoner € investerades i denna sektor i 48 affärer. Hälften gick till industri 4.0 teknologier, det vill säga Internet of Things, molntjänster, AI och analyser. Dessutom går pengar till nya processer med "closed-loop solutions". Potentialen med koldioxidinfångning (CCUS) verkar inte ha upptäckts av investerarna. CCUS är ett sätt att transformera energisystemet och bidra till klimatet i stor utsträckning.
Avancerade material är en sektor som ser ett starkt ökande intresse från investerare, med en 183%-ig ökning jämfört med 2020. Hälften av dessa affärer gick till bioekonomiområdet medan 21% gick till nanoteknologi och 11% till grafenbaserade material. Energigenerering får ett starkt intresse och här är Sverige ett ledande land. 1 195 miljoner €, blir 447% ökning jämfört med 2020. Volymen affärer ökade med 42%. Investeringarna ökade till 59% genom nya aktier. Det förklaras med mognaden på marknaden för sol och vind där flera svenska bolag expanderar internationellt.
Jordbruk minskade, i en motsatt trend än den globala, sedan 2020. Detta till trots de stora volymerna där världens matsystem behöver en stor omvandling. 1/3 av de globala klimatutsläppen kommer härifrån. De 300 miljoner € investerade i jordbruket stod för endast 5% av de totala 6 459 M € i Norden, mot 16% 2020.
Tillverkning och industri 525 miljoner € investerades i denna sektor i 48 affärer. Hälften gick till industri 4.0 teknologier, det vill säga Internet of Things, molntjänster, AI och analyser. Dessutom går pengar till nya processer med "closed-loop solutions". Potentialen med koldioxidinfångning (CCUS) verkar inte ha upptäckts av investerarna. CCUS är ett sätt att transformera energisystemet och bidra till klimatet i stor utsträckning.
Avancerade material är en sektor som ser ett starkt ökande intresse från investerare, med en 183%-ig ökning jämfört med 2020. Hälften av dessa affärer gick till bioekonomiområdet medan 21% gick till nanoteknologi och 11% till grafenbaserade material. Energigenerering får ett starkt intresse och här är Sverige ett ledande land. 1 195 miljoner €, blir 447% ökning jämfört med 2020. Volymen affärer ökade med 42%. Investeringarna ökade till 59% genom nya aktier. Det förklaras med mognaden på marknaden för sol och vind där flera svenska bolag expanderar internationellt.
Det finns alltså flera sektorer där ett annat investeringsfokus skulle ge större klimateffekt" säger Aziliz Le Rouzo, researchansvarig på Cleantech Scandinavia.
Bolaget tog in en ordentlig runda år 2020 i februari med Ax:son Johnson som ankarinvesterare och ytterligare en strategisk investering 2021 då bolaget fick in tre nya ägare. Det har möjliggjort den snabba tillväxten.
Svea Solar arbetar med hela klimatavtrycket. En sak är att sol i sig är grön energi men tillverkningen av solcellerna måste också vara cirkulära. Företaget planerar återvinningen av uttjänta celler redan nu. Klimatavtrycket ska gå mot noll, det är Eriks vision. Ett annat viktigt fokusområde när företaget växer snabbt är förstås HR-frågorna.
Svea Solar arbetar med hela klimatavtrycket. En sak är att sol i sig är grön energi men tillverkningen av solcellerna måste också vara cirkulära. Företaget planerar återvinningen av uttjänta celler redan nu. Klimatavtrycket ska gå mot noll, det är Eriks vision. Ett annat viktigt fokusområde när företaget växer snabbt är förstås HR-frågorna.
1Crippapa, M., Solazzo, E., Guizzardi, D. et al. (2021). Food systems are responsible for a third of global anthropogenic GHG emissions. Nat Food 2, 198–209. https://doi.org/10.1038/s43016-021-00225-9
This report was developed by Aziliz Le Rouzo under the management of Laura Fostinone.
Om Cleantech Scandinavia
Cleantech Scandinavia är den mest kompletta instansen för insamling av data om Nordisk cleantech. Sedan 2007 har organisationen samlat in fakta om de investeringar som görs i nordisk cleantech. Cleantech Scandinavias exklusiva plattform över nordiska cleantechföretag är en unik möjlighet för investerare, nordiska företag, investerare, branschföreträdare, fastighetsbolag, städer och offentlig sektor att få tillgång till statistik och nätverk.
Vi erbjuder innovations-scouting, impact-analyser, samarbetsprojekt, investeringsmöjligheter och statistik, såväl som business intelligence i hela Norden. Vi har 50 medlemmar med ett gemensamt intresse: innovation inom Cleantech.
Presskontakt
Laura Fostinone Business Area Manager - Innovation and Venture Ecosystem +46 (0) 70 140 38 57
laura@cleantechscandinavia.com
Aziliz Le Rouzo Innovation and Research Analyst aziliz@cleantechscandinavia.com +46 (0) 739 106 540
Presskontakt
Laura Fostinone Business Area Manager - Innovation and Venture Ecosystem +46 (0) 70 140 38 57
laura@cleantechscandinavia.com
Aziliz Le Rouzo Innovation and Research Analyst aziliz@cleantechscandinavia.com +46 (0) 739 106 540
